Själv brukar jag ibland lådsasmata min reborn, hon har ett namn (Molly) jag byter kläder dagligen, och ibland går jag ut och går lite "diskret" med henne. Enligt mig finns en gräns, men.. Jag tycker att det är varje individs ensak om när "gränsen" går med hur mycket man behandlar sina reborns som barn. Min grens tycker jag går när man har reborns som "betyder mer" än ens barn eller barnbarn. Typ, att reborn dockorna kommer före allt annat. Det, kan jag bli lite skrämd av. Om mina föräldrar skulle skaffa reborns som de tog mer hand om än mig, skulle jag vilja vakna ur den "mardrömmen" däremot tycker jag att varje person gör som den vill. :)

Har ni några så kallade "gränser"? Vad brukar ni göra med era reborns? ;)

Min personliga gräns går om jag låter mina reborns ta över mitt liv. Tex att jag köper reborns istället för mat till mig eller hunden. Eller bara det där att om min hobby går ut över att jag inte pluggar(inte just nu men förr), eller om jag inte går ut med min hund. När det alltså tar för stor del utav livet. Men sen så har jag ingen gräns vad jag gör med dem, jag kan ibland bara sitta med en utav dem i famnen, ibland fotograferar jag och ibland filmar jag när jag matar, byter blöja eller liknande. 

Sen så har jag nog ingen gräns för andra, om de vill ta hand om sin reborn som ett riktigt barn så får de gärna göra det :)

Jag har mina reborns som prydnad och Jag älskar att ta kort på dom. Min samling är noga utvald från olika artister och skulpturer världen över. Ibland byter jag ut dockor i min samling, köper och säljer när det kommer nya kit och material. När det gäller "gränser" för mig så håller jag med Hallons en reborn får inte påverka det verkliga livet negativt.

Och Swadika som skrev samtidigt som mig 🙂 Man får inte glömma bort allt annat…

Håller med er :)

Jag tycker det har gått för långt när reborns tar över varje sekund av dagen. Jag har ju aldrig med mina ut (även fast jag vill) och när jag åker bort så stannar dem hemma… Jag klär på en av dem varje dag eftersom jag inte har "tid" att pyssla om alla… Men jag ser dem som mina små just nu…

Intressant fråga. Jag har aldrig riktigt funderat över det där med gränser. Jag skulle nog aldrig ta med en docka in i en affär, som jag har sett en del youtubers göra. Eller det beror på. Är jag i sällskap med någon eller några som också har dockorna med sig och vi går in i en affär då skulle jag göra det. Men inte själv. Anledningen till det är att jag inte vågar riktigt. Jag är väldigt feg för att ta ut dem överhuvudtaget, så min personliga gräns, så som det ser ut just nu går vid att jag helt enkelt bara "utövar" min hobby i hemmet. Där kan jag leka obegränsat. Men jag skulle väldigt gärna vilja ta ut mina dockor och våga göra det, utan att jag känner mig feg. Så det är faktiskt någonting jag ska öva mer på. Jag har börjat lite smått med att köpa utekläder så att jag kan ta med dem och till exempel ta kort utomhus. Fotografera dockorna är någonting jag verkligen älskar att göra så att våga ta ut dem är mitt personliga mål just nu. :) Sedan har jag ingen gräns för vad andra gör, jag tycker bara det är coolt när folk vågar göra saker med sina reborns och ta ut dem och sådana saker. :)

Mina dockor påverkar inte mitt dagliga liv har många andra intressen.

De tar verkligen inte över, men jag tycker om att pyssla med dem och att gå promenader då får jag oxå frisk luft, tycker det är roligt att köra dem i vagnen, sen har jag våra hundar som jag jobbar med.